fredag 19 februari 2010
Det blir bättre
Den falska kruppen är borta. Kvar är hostan och febern men som de flesta barn så är det ändå ganska bra fart.
Idag så tog jag fram mina instrument så Melker fick spela lite..
-- Post From My iPhone
Idag så tog jag fram mina instrument så Melker fick spela lite..
-- Post From My iPhone
tisdag 16 februari 2010
Sårbarhet och oro
Melker feber håller fortfarande i sig.. 39,5 och nu har han ingen röst och kan knappt andas. För en stund sedan spydde han slem.. När han hostar så låter det som en 90 årig kedjerökare. Fan vad man känner sig maktlös när ens barn är så här dåliga.. Man kan inte sova och oron gnager sig djupare och djupare.
Linda tog honom till doktorn idag och blodproven var okej så lunginflamation var det iaf inte (det hade han förra vintern) Han trodde det var falsk krupp så han skrev ut brikanyl.. Men än så länge tycker jag inte att det har hjälpt.
Linda sover med honom nu.. eller rättare sagt vakar över honom i natt för jag skall jobba i morgon förmiddag och få lite sömn. Sedan får Linda åka till sitt jobb och försöka fungera. Jag ligger i gästrumme och hör ända hit hans rosslande andning.. Såna här gånger så vill jag bara bryta ihop och gråta men vad hjälper det egentligen?
Nu gäller det bara att klara den här natten och hoppas att Melker blir bättre.
Linda tog honom till doktorn idag och blodproven var okej så lunginflamation var det iaf inte (det hade han förra vintern) Han trodde det var falsk krupp så han skrev ut brikanyl.. Men än så länge tycker jag inte att det har hjälpt.
Linda sover med honom nu.. eller rättare sagt vakar över honom i natt för jag skall jobba i morgon förmiddag och få lite sömn. Sedan får Linda åka till sitt jobb och försöka fungera. Jag ligger i gästrumme och hör ända hit hans rosslande andning.. Såna här gånger så vill jag bara bryta ihop och gråta men vad hjälper det egentligen?
Nu gäller det bara att klara den här natten och hoppas att Melker blir bättre.
söndag 14 februari 2010
Vilken helg..
Att vara en familj har sina sidor märker man nu efter några år.. Ta en sådan sak som sjukdomar t ex. Melker fick magsjuka för ca 12 dagar sedan.. blev frisk i fyra dagar och spydde sedan igen... sedan frisk. Igår fick Linda sin beskärda del av det uppkastningar och i stället för att gå ut (jag var ledig otroligt nog) så blev det en kväll på soffan varvat med toalettbesök varpå jag än en gång väntar ivrigt på att få se om jag klarar mig undan den här gången oxå.. Det vore iofs väl helt otroligt om jag gjorde det. Peppar peppar ta i trä eller vad man säger. Men det går inte att hjälpa att man blir nojjig och minsann känner sig lite illamående när det kommer till kräksjukan..
Som grädde på moset så fick Melker feber idag.. Hurra!
Men det är väl så det är att vara en familj med småbarn. Sjukdomar kommer och går och det har ju ett syfte för barn.. att bygga upp sitt immunförsvar inför livet. Det positiva med att Linda blev dålig just nu var att jag var hemma och kunde ta hand om henne annars så är det ju en pina för både henne och mig om hon eller Melker blir sjuka när jag är borta och spelar.
Nåja om man jämför mot förra vintern så är vi kärnfriska.. Det tar sig alltså!
Min drömbas är snart i mina händer. Den har nu landat i Florida från New York och i morgon eller på tisdag så bör John ha fått den till sitt hotell så han kan besiktiga den och ge sitt godkännande. Det enda som stör mig är att han får fingra på den innan mig.. men det får jag ta. Hade den blivit skeppad med flyg så hade det blivit tokdyrt (se tidigare inlägg).
Nä nu skall jag lägga mig i sängen.. starta min lilla Mac och se några avsnitt av Scrubs så min kräksjukeångest försvinner för i morgon skall jag ta hand om min febersjuke son.
Vad vore livet om det bara var en rak linje hela tiden? Nä, tacka vet jag motgångar som man besegrar och medvind som värmer..
God natt!
Som grädde på moset så fick Melker feber idag.. Hurra!
Men det är väl så det är att vara en familj med småbarn. Sjukdomar kommer och går och det har ju ett syfte för barn.. att bygga upp sitt immunförsvar inför livet. Det positiva med att Linda blev dålig just nu var att jag var hemma och kunde ta hand om henne annars så är det ju en pina för både henne och mig om hon eller Melker blir sjuka när jag är borta och spelar.
Nåja om man jämför mot förra vintern så är vi kärnfriska.. Det tar sig alltså!
Min drömbas är snart i mina händer. Den har nu landat i Florida från New York och i morgon eller på tisdag så bör John ha fått den till sitt hotell så han kan besiktiga den och ge sitt godkännande. Det enda som stör mig är att han får fingra på den innan mig.. men det får jag ta. Hade den blivit skeppad med flyg så hade det blivit tokdyrt (se tidigare inlägg).
Nä nu skall jag lägga mig i sängen.. starta min lilla Mac och se några avsnitt av Scrubs så min kräksjukeångest försvinner för i morgon skall jag ta hand om min febersjuke son.
Vad vore livet om det bara var en rak linje hela tiden? Nä, tacka vet jag motgångar som man besegrar och medvind som värmer..
God natt!
söndag 7 februari 2010
Vilken vecka..
Efter att ha varit fullbokad hela veckan med gigs pga melodifestivalen här i Örnsköldsvik så är vi faktiskt spellediga i två veckor. Skall bli skönt att leva svenssonliv ett tag innan vi drar igång igen.
Vi hade nöjet att få spela med några av melodifestivaldeltagarna i torsdags. Vi kompade Jessica Andersson på hennes låt Wake Up i tältet på torget. Vi har tidigare spelat med Jessica och det var kul att å spela ihop igen. En lättsam tjej som vi connectade med redan första gången vi jobbade ihop. Läs hennes blogginlägg om oss här. Vi körde oxå en låt med Jenny Silver, en cover av Fleetwood Mac och senare på eftermiddagen körde vi två låtar med Linda Pritchard oxå det en trevlig tjej som hade riktigt bra bett i rösten. Bilden är från giget med Linda.
Nu närmast så lngtar jag efter min drömbas som jag har köpt i USA. Det är en Fender Jazz Bass från 1964 och ägs av Iggy Pops bassist Hal Cragin. Vilket jag inte visste om när jag blev sugen på den. Har sett klipp på youtube när han spelar på den inför en minst sagt stor publik. Det här är förmodligen det dyraste instrument jag någonsin kommer att äga men å andra sidan så resonerar jag såhär att man lever bara en gång. Många instrumentsamlare skulle nog rygga tillbaka över att jag kommer att spela med den överallt och få ölstänk, spott, svett och gud vet vad på den men efter att den ha varit "on the road" i över 20 år så är den nog rätt van vid den miljön. Om basar kunde tala.. Ja den här basen har nog många makalösa historier att berätta.
Har en kamrat som skall över till USA och turnéra så säljaren skickar basen till hans hotell så jag slipper tulla för den samt slipper fraktkostnaden vilket skulle bli runt 10 000:- då kanske du förstår vad det totala värdet är för ett sånt här instrument.
Nåväl, att säga att jag har abstinens över att få hem den är väl en underdrift. Jag är så där löjligt fånig när det kommer till sådan saker.. Jag tittar på de bilder jag har fått flera ggr om dagen och damsuger filmklipp på liknande basar och drömmer mig bort hur det är att spela på den.. Sån är jag.
Nä nu blir det det några scrubsavsnitt på datorn i sängen medans Linda spelar Resident Evil (tv spel) alldeles för länge och är toktrött i morgon.. Sån är hon ;-)
Vi hade nöjet att få spela med några av melodifestivaldeltagarna i torsdags. Vi kompade Jessica Andersson på hennes låt Wake Up i tältet på torget. Vi har tidigare spelat med Jessica och det var kul att å spela ihop igen. En lättsam tjej som vi connectade med redan första gången vi jobbade ihop. Läs hennes blogginlägg om oss här. Vi körde oxå en låt med Jenny Silver, en cover av Fleetwood Mac och senare på eftermiddagen körde vi två låtar med Linda Pritchard oxå det en trevlig tjej som hade riktigt bra bett i rösten. Bilden är från giget med Linda.
Nu närmast så lngtar jag efter min drömbas som jag har köpt i USA. Det är en Fender Jazz Bass från 1964 och ägs av Iggy Pops bassist Hal Cragin. Vilket jag inte visste om när jag blev sugen på den. Har sett klipp på youtube när han spelar på den inför en minst sagt stor publik. Det här är förmodligen det dyraste instrument jag någonsin kommer att äga men å andra sidan så resonerar jag såhär att man lever bara en gång. Många instrumentsamlare skulle nog rygga tillbaka över att jag kommer att spela med den överallt och få ölstänk, spott, svett och gud vet vad på den men efter att den ha varit "on the road" i över 20 år så är den nog rätt van vid den miljön. Om basar kunde tala.. Ja den här basen har nog många makalösa historier att berätta.
Har en kamrat som skall över till USA och turnéra så säljaren skickar basen till hans hotell så jag slipper tulla för den samt slipper fraktkostnaden vilket skulle bli runt 10 000:- då kanske du förstår vad det totala värdet är för ett sånt här instrument.
Nåväl, att säga att jag har abstinens över att få hem den är väl en underdrift. Jag är så där löjligt fånig när det kommer till sådan saker.. Jag tittar på de bilder jag har fått flera ggr om dagen och damsuger filmklipp på liknande basar och drömmer mig bort hur det är att spela på den.. Sån är jag.
Nä nu blir det det några scrubsavsnitt på datorn i sängen medans Linda spelar Resident Evil (tv spel) alldeles för länge och är toktrött i morgon.. Sån är hon ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)